Vindkraft skapar värde – för livskraftiga samhällen
Västanätet energipark är ett nytt projekt under planering, placerat i direkt anslutning till Sättravallens vindpark. Om Västanätets energipark blir verklighet kommer den årligen att generera flera miljoner kronor till närboende och Kristinehamns kommun. Pengar som betalas ut under hela den tidsperiod som vindparken är i drift (35 år).
Närboendeersättning för de som bor inom åtta verkshöjder: 600 000–1,6 miljoner per år, under ca 35 år.
Pengar till kommunkassan motsvarande fastighetsskatten: 0,75–1,2 miljoner per år.
Möjliga lokala arbetstillfällen: Under byggfas, 50 st. Under driftsfas, 5-6 st.
Möjlighet för lokala entreprenörer: Ca 15 miljoner kronor.
Mer lokal elproduktion som stärker samhällets motståndskraft och möjliggör omställningen, både i kommunen och regionen.
Bakgrund
Västanätets projektområde är placerat i direkt anslutning till Sättravallens vindpark. Den vindparken byggdes 2016 av Cloudberry (då hette vi Scanergy), men ägs nu av en annan aktör. Det blir på så vis en samlad etablering av infrastruktur på platsen och Västanätet kan använda en stor del av de befintliga vägarna. Västanätets projektområde ligger delvis inom riksintresse vindbruk. Hur fungerar tillståndsprocessen för en vindpark? Från idé till det sista spadtaget tar det vanligtvis mellan sju och tio år. Det krävs flera noggranna undersökningar och utredningar och processen går i genom flera beslutsinstanser, allt från avtal med lokala markägare till godkännande på myndighetsnivå. Under alla steg så finns det möjlighet för allmänheten och särskilt berörda att komma med inspel.
Inbjudan till samråd
Cloudberry Clean Energy planerar att utveckla en energipark i Kristinehamns kommun, ca 7 kilometer sydost om Kristinehamns tätort. Projektområdet ligger delvis i av Energimyndigheten utpekat riksintresse vindbruk-område. Syftet med projektet är att bidra till omställningen till förnybar energi genom etablering av en energipark bestående av vind- och solenergi samt lagring i form av batteri. I enlighet med miljöbalken (6 kap.) hålls nu samråd för att informera om projektet och ge allmänheten, myndigheter och organisationer möjlighet att lämna synpunkter innan den fortsatta planeringen.
Samrådsperiod
24 november 2025 till 9 februari 2026.
Synpunkter skickas med e-post till: vastanatet@cloudberryenergy.se eller via post: Cloudberry Clean Energy, Gustaf Anders Gata 15E, 653 40 Karlstad. Märk ditt yttrande ”Samråd Västanätet energipark”. Vi behöver ditt yttrande senast 9 februari.
Kommun
Kristinehamns kommun
Turbiner
Max 4
Totalhöjd
Max 300 meter
Förväntad produktion
Ca 100 GWh (el till ca 10 000 hushåll).
Projektyta
150 hektar
Fastighetsägare
Privata markägare
Status
Projektutveckling tidig fas
Preliminära tidplaner
Denna plan kan komma att ändras beroende på många olika förutsättningar inom tillståndsprocessen, detaljprojektering, nätplanering mm. Förutsatt att vindparken får ett miljötillstånd så kan byggstart vara runt 2030, idrifttagning runt 2032 och återställning runt 2067.
Maj 2025 Vi hade avgränsningssamråd med kommun och länsstyrelse
Höst/vinter 2025-2026 Skriftligt samråd/remisser/hindersprövning med myndigheter
November 2025 Inbjudan till samråd
16 december 2025 Samråd med allmänhet och särskilt berörda, utställning och öppet hus
9 februari 2026 Samrådsyttrande ska vara oss tillhanda
I närområdet är både Värmland och Örebro län importberoende av el. En stor del av den el som används produceras i andra delar av Sverige. Skulle en större mängd produceras inom länet ökar vi motståndskraften vid krissituationer som innebär avbrott från leveranserna via de stora region- eller stamnäten. Man brukar prata om självförsörjningsgrad, vilket är en viktigt faktor för robusthet och försörjningstrygghet.
Vindkraften producerar idag ungefär en fjärdedel av elen i Sverige. Förnybar el fungerar alltså fint i moderna elsystem – det bekräftas både av internationella rapporter från IEA och Energy Trilemma Index, och av svenska analyser från Energiforsk. Utmaningen med variabel produktion från vind och sol kan hanteras med flexibilitet i efterfrågan, energilagring, reglerkraft och smarta elnät. Kostnaden för förnybart har sjunkit kraftigt, vilket gör tekniken konkurrenskraftig även ekonomiskt. Energiforsk har i en färsk rapport analyserat stabiliteten i det svenska elsystemet under en tioårsperiod och konstaterar att elsystemet inte har blivit mindre stabilt trots att andelen vindkraft och solel har ökat – tvärtom har systemet klarat omställningen väl. Flexibel elanvändning och ny teknik är nycklar för att bygga ett robust och kostnadseffektivt elsystem, och internationella erfarenheter visar att länder med hög andel förnybart kan ha både hög leveranssäkerhet, hållbarhet och rimliga kostnader. Därmed är argumentet att förnybart inte fungerar i elsystemet föråldrat – det handlar snarare om att anpassa och utveckla systemen, vilket redan sker i stor skala världen över.
Miljöprövningsdelegationen är de som miljöprövar verksamheten. Om de i sin helhetsbedömning, inklusive försiktighetsprincip, finner att verksamheten har en för stor påverkan på människans intressen, djur eller natur, så kommer de inte att ge något tillstånd. Av hela projektområdet så kommer ca 2% tas i anspråk vindkraften inklusive vägar och infrastruktur.
Regionen och kommunen står inför samma utmaning som hela Sverige. Det är en industritung region som beräknas använda nästan dubbelt så mycket el fram till 2040. Orsaken är att allt mer av industrin, transporterna och hela samhället elektrifieras. För att klara det behövs mer förnybar, lokalproducerad el. Västanätet energipark blir därför en viktig pusselbit i regionens gröna omställning.
Vind- och solenergi är två av de mest effektiva och snabbast växande energikällorna i världen. De ger billig elproduktion utan utsläpp. I Sverige står vindkraften för omkring en fjärdedel av elproduktionen och två av tre svenska kommuner har redan vindkraft.
Även om vi i dagsläget har ett elöverskott, så spås det att försvinna i takt med att samhället elektrifierar industrin och transportsektorn. Mycket av överskottet finns i norr, där också många av de stora industrisatsningarna nu pågår. Detta innebär att överskottet en bit in på 2030-talet vänds till ett underskott. Har vi då inte byggt egen elproduktion i Värmland så kommer elpriserna sannolikt att stiga, och industrin får svårt att vara konkurrenskraftig. Idag är dessutom ungefär en fjärdedel av Sveriges energianvändning importerade fossila bränslen. Det är dessa som måste ersättas.
Det finns inga vetenskapliga bevis för att vindkraft skulle ha negativ effekt på människors hälsa. Med det sagt, alla typer av byggnationer och verksamheter kan påverka närmiljö och människor. Därför gör vi allt vi kan för att minimera negativa effekter, och genom samrådsprocessen har du som närboende haft möjlighet att ge dina tankar om projektets utformning.
Energiparken planeras för minimal påverkan och följer högt ställda svenska krav för ljud, ljus och avstånd. Till exempel är det krav på att ljudnivåer som uppstår från vindkraftverk vid bostäder ligger under 40 dB(A). Det är en ljudnivå som motsvarar ett svagt vindbrus i träd. Också infraljud, ett väldigt lågfrekvent ljud som också kan komma från exempelvis trafik, industrier och fläktar, förekommer i små mängder men ligger långt under gränser för vad som kan innebära negativa effekter på människor.
Innan spaden sätts i backen måste vi ha ett miljötillstånd. Det är tillståndsmyndigheten som beslutar om hur stor den ekonomiska säkerheten ska vara för att täcka återställning av verksamheten. Beslutet grundas på en bedömning av de faktiska kostnaderna för att ta bort anläggningen och återställa området. Ekonomisk säkerhet måste vara på plats innan verksamheten får påbörjas. Det innebär att vi måste visa att pengarna finns avsatta innan byggnation eller drift startar. Länsstyrelsen beslutar även om hur säkerheten ska förvaras, till exempel genom bankgaranti, spärrat konto eller annan godkänd form. Om vi skulle gå i konkurs eller av annan anledning inte kan fullfölja våra skyldigheter, finns den ekonomiska säkerheten kvar och kan användas av myndigheterna för att bekosta återställningen. Detta är särskilt viktigt för att undvika att samhället, markägare eller staten får stå för kostnaderna om verksamhetsutövaren försvinner. I det osannolika fallet att det skulle hända, så är det troliga dock att verksamheten fortsätter i befintligt skick med en annan verksamhetsutövare.
En energipark innehåller inte bara vindkraft utan även en solpark och storskaliga batterier. Eftersom vindkraftverk producerar mest el på vintern och solceller på sommaren kan Västanätet energipark bidra till en stabil elförsörjning året runt. Batterierna lagrar överskottsel som levereras vid behov, vilket också hjälper till att stabilisera elnätet.
Utifrån en livscykelanalys så har moderna vindkraftverk redan efter ca 6–9 månader kompenserat för all koldioxid som tillverkning, transport och byggnation gett upphov till. Sedan står de i drygt 30 år till och levererar förnybar el, som syftar till att ersätta fossila bränslen.
Ljudpåverkan ingår som som viktig komponent i miljöprövningen. Myndigheter och rådande forskning visar att vindkraftsbuller under gällande riktvärden inte innebär hälsorisker. Infraljud från vindkraft är långt under skadliga nivåer. Sömnstörningar förekommer främst vid högre ljudnivåer än tillåtet. Oro och negativa förväntningar kan förstärka upplevda besvär. Naturvårdsverket har nyligen uppdaterat sina kunskapsunderlag, med anledning av att vindkraftverken blivit större. De ser fortsatt att både riktlinjer och metod gällande buller fortsatt är gångbara.
Även om Sveriges elproduktion nästan är helt fossilfri, består landets samlade energianvändning till ca en fjärdedel av olja, kol och gas. Den måste ersättas och därför pekar prognoser från Energimyndigheten och Svenska kraftnät på att elbehovet kommer öka kraftigt kommande decennier, särskilt för industri och transport. Utbyggnad av förnybar el, särskilt vindkraft, är nödvändig för att möta framtida behov och klimatmål, oavsett om det byggs ny kärnkraft eller ej.
Oberoende opinionsinstitutet Novus har i en ny studie frågat över 1000 närboende över hela Sverige som bor inom en radie av 0-3 km från vindkraftverk vad de tycker om sin boendemiljö. Studien visar att det inte finns någon skillnad i trivsel mellan denna grupp och allmänheten som inte bor nära vindkraft.
